På UniCafe kan du välja dagens lunch utifrån koldioxidavtrycket – härnäst granskar vi konsekvenserna för naturen

UniCafe informerar sina restauranggäster inte bara om det koldioxidavtryck som varje måltid ger upphov till, utan även om dess konsekvenser för naturen.

UniCafe har redan länge gett sina kunder möjlighet att välja lunch bland annat utifrån koldioxidavtrycket, som anges i produktinformationen för varje måltid på menyerna.

I UniCafes lunchmenyapp, menu.unicafe.fi kan du utöver kostrestriktioner också filtrera restaurangernas lunchutbud utifrån koldioxidavtryck. Appen visar då endast de alternativ som är märkta med Klimatsmart val. Detta gör det enkelt för kunden att göra hållbara val.

När UniCafe under 2026 utreder det ekologiska fotavtrycket för alla sina luncher, kommer transparensen att utvidgas till att omfatta måltidernas konsekvenser för naturen. UniCafes kunder får således i ännu större utsträckning jämföra olika lunchalternativ och välja de rätter som är mest hållbara ur miljösynpunkt.

”Vårt mål är att ständigt öka vår egen förståelse för konsekvenserna av vår verksamhet och, utifrån dessa lärdomar, uppmuntra våra kunder att göra val som gynnar både människor och naturen”, sammanfattar Anne Immonen, vd på Ylva.

Klimatsmarta val och unik beräkning av koldioxidavtrycket i branschen

Gränsvärdet för märkningen ”Klimatsmart val”, som UniCafe lanserade 2022, baseras på WWF:s One Planet Plate-modell. För att hålla sig inom gränsen på 1,5 graders uppvärmning har man beräknat en utsläppsbudget för mat: 11 kg CO2e per vecka och person. Enligt modellen uppgår utsläppen från en klimatvänlig huvudrätt till högst 0,5 kg CO2e.

UniCafes beräkning av koldioxidavtrycket bygger på principerna för livscykelanalys (LCA): måltiderna bryts ned på receptnivå till råvaror, för vilka utsläppskoefficienter som baseras på referantgranskade studier fastställs. Resultatet anges i koldioxidekvivalenter (CO2e/per måltid). På så sätt tar beräkningen konsekvent hänsyn till måltidens viktigaste klimatpåverkan och gör det möjligt att jämföra olika portioner med samma metod.

Genom att presentera uppgifterna per måltid blir beräkningen också transparent – kunden ser klimatpåverkan direkt när hen gör sitt val.

Växtbaserat och närproducerat i fokus för att minska konsekvenserna för naturen

UniCafe deltog i programmet Vetenskapliga mål för naturen, vilket inleddes hösten 2023. Med stöd av programmets metoder kartlade UniCafe under 2024 bland annat det ekologiska fotavtrycket för sina mest betydande råvaror. Syftet med utredningen var att kartlägga hur de måltider som UniCafe serverar, påverkar den biologiska mångfalden och att hitta konkreta åtgärder för att minska denna påverkan.

År 2025, i samarbete med Nios Earth Oy, utvidgades beräkningen av det ekologiska fotavtrycket till att omfatta 80 procent av UniCafes inköp.

Resultaten lyfte särskilt fram markanvändning och klimatpåverkan samt betydelsen av valet av råvaror för den biologiska mångfalden – till exempel lämnar växtbaserade portioner ett betydligt mindre ekologiskt fotavtryck än alternativ av animaliskt ursprung. Dessutom konstaterades det att användningen av inhemska råvaror främjar den regionala mångfalden och minskar förlusten av natur.

“Det är mycket värdefullt att Ylva, som en föregångare, kartlägger sina måltiders miljöpåverkan, och vi ser att detta bidrar till hela marknadens utveckling. Resultaten visar hur avgörande råvarornas eller fodrets ursprung är: enligt databasen LC-IMPACT påverkar till exempel användningen av vatten i USA arterna upp till hundratals gånger mer än i Finland”, berättar Henrik Suikkanen, grundare av Nios Earth Oy.

Samarbetet med Nios har gjort det möjligt att genomföra en ingående analys av bland annat råvarornas ursprung, förändringar i markanvändningen och hållbarheten i leveranskedjan.

Tack vare beräkningen av det ekologiska fotavtrycket kan UniCafe identifiera inte bara enskilda portioners utan även hela leveranskedjans påverkan på den biologiska mångfalden, samt utveckla sina verksamhetsmetoder på lång sikt och på ett kunskapsbaserat sätt.

UniCafe beaktar i sin kundkommunikation även EU:s konsumentskyddsdirektiv (EmpCo) om miljöpåståenden, som träder i kraft i höst, och strävar efter att säkerställa att den information som lämnas om miljöpåverkan är begriplig, verifierbar och inte vilseledande.

Mer information:

Anne Immonen
Verkställande direktör, Ylva
+358 40 512 5008
anne.immonen@ylva.fi

—

Konsekvenserna för naturen och omfattningen av klimatrapporteringen

Konsekvenserna för naturen i korthet

• Det ekologiska fotavtrycket anger bland annat i vilken utsträckning markanvändning, klimatutsläpp, föroreningar och vattenförbrukning i samband med tillverkningen av en produkt bidrar till potentiell artförlust i ett visst område eller globalt.
• Det är viktigt att notera att det ännu inte finns någon enhetlig internationell måttenhet för det ekologiska fotavtrycket. I den utredning som genomförts av UniCafe och Nios Earth Oy har man använt PDF-yr-värdet (Potentially Disappeared Fraction of species per year) vid bedömningen av påverkan på den biologiska mångfalden.
• Påverkan på den biologiska mångfalden är en indikator som används i livscykelanalyser (LCA) för att beskriva hur stor andel av arterna som kan gå förlorade till följd av en viss produkt eller verksamhet.

Scope 3-utsläpp och samarbetet med CarbonLink

• Ylvas klimatrapportering omfattar viktiga utsläppskällor inom Scope 3: utsläppen från restaurangernas livsmedelsinköp har följts upp sedan 2020 och redovisas som en del av Ylvas koldioxidavtryck.

• År 2024 utvidgade Ylva sin granskning genom att analysera alla sina inköpsfakturor i samarbete med CarbonLink. Enligt analysen hade uppskattningsvis cirka 50 procent av de årliga Scope 3-utsläppen utelämnats i tidigare rapporter.

• Framöver kommer Ylva att inkludera de viktigaste Scope 3-kategorierna (t.ex. inköpta produkter och tjänster, såsom livsmedelsråvaror och byggmaterial, samt avfallshantering) i sin rapportering och lägga ännu större vikt vid mätningen av indirekta utsläpp.

Vid beräkning och rapportering tillämpas internationella standarder (såsom GHG Protocol) för att säkerställa bästa praxis.

Foto: Jarmo Heimala, Perho Liiketalousopisto